Kravet på tillgänglighet innebär att miljöer och tjänster ska vara tillgängliga för alla människor – även för personer med olika funktionsnedsättningar, oavsett om det handlar om rörelsenedsättning, hörselskada, synskada eller exempelvis intellektuell funktionsnedsättning.
Kravet gäller tillgänglighet i alla former – fysisk och intellektuell tillgänglighet, men det omfattar även kommunikation. Skyldigheten att se till att samhället är tillgängligt gäller omedelbart. Det krävs inte att någon enskild person behöver komma in i en otillgänglig skola för att skyldigheten ska finnas.
Nya byggnader och miljöer ska vara fullt ut tillgängliga redan från början. De ska vara ”universellt utformade”. Begreppet ”universell utformning” lyfts fram och förklaras i Artikel 2 – Definitioner. Tanken att ”göra rätt från början” har en central plats i Funktionsrättskonventionen.
Artiklar att hålla koll på:
Artikel 9 – Tillgänglighet
Artikel 9 gäller alla former av tillgänglighet, vare sig det handlar om fysisk och intellektuell tillgänglighet eller om tillgänglig kommunikation. En kränkning av rätten till tillgänglighet ska ses som diskriminering.
De miljöer och tjänster som omfattas av artikel 9 ska vara tillgängliga för alla. Oavsett om du har rörelsenedsättning, synskada, intellektuella funktionsnedsättningar eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska du kunna utnyttja byggnader i det offentliga rummet. Artikel 9 omfattar all byggd miljö som är öppen för allmänheten.
Artikel 3 – Allmänna principer
Artikel 9 ska läsas tillsammans med artikel 3 och resten av konventionens rättigheter.
Artikel 24 – Utbildning
Rätten till tillgänglighet ska tolkas utifrån andra relevanta artiklar. Exempelvis artikel 24 (och artikel 7) när det gäller tillgång till en inkluderande utbildning.
Artikel 27 – Arbete och sysselsättning
Rätten till tillgänglighet är en förutsättning för att flertalet av konventionens andra rättigheter ska kunna uppfyllas. Rätten till arbete kan exempelvis inte uppfyllas om inte arbetsplatsen är tillgänglig!
Vilka rättigheter ger Funktionsrättskonventionen?
Nya byggnader ska utformas så att de är tillgängliga från början. Men även byggnader som redan finns ska göras tillgängliga. Staten måste anta en plan för hur det ska gå till och hur lång tid det ska få ta. Staten bör också ta fram standarder för tillgänglighet.
Tillgänglighet omfattar även kommunikation. Det innebär att all offentlig kommunikation ska vara tillgänglig och att alla ska kunna ta del av allmänna handlingar. Dessa handlingar ska finnas i tillgängliga format, exempelvis lättläst, talande text eller liknande.
Information på internet ska också göras tillgänglig. Staten har ett ansvar för att verka för att företag och andra privata aktörer gör alla sina tjänster som riktar sig till allmänheten tillgängliga. När det gäller offentliga tjänster och byggnader ska det finnas tolkar och annan assistans. Person som jobbar med eller möter personer med funktionsnedsättning i arbetet ska få träning i kommunikation.
Du kan som enskild person ha rätt att få en anpassning gjord som möjliggör tillträde och tillgång till en byggnad, miljö eller tjänst.
Du kan då kräva en ”skälig åtgärd” för att få tillträde och tillgång på lika villkor som andra. Skyldigheten att tillhandahålla en sådan skälig åtgärd inträder så fort du begär att den ska göras. Staten har en skyldighet att se till att alla som ansvarar för miljöer, byggnader eller tjänster ger skälig anpassning om de är öppna för allmänheten.
Vilka svenska lagar är det som gäller?
Sedan den 1 januari 2015 räknas Bristande tillgänglighet som diskriminering enligt den svenska Diskrimineringslagen. Det här betyder att personer med funktionsnedsättningar inte får missgynnas genom att åtgärder för tillgänglighet inte vidtas.
Vart vänder jag mig för att överklaga?
- Beslut som berör skolan kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. På överklagandenämndens hemsida finns överskådlig information om hur du ska göra. Kom ihåg att du ska skicka in överklagan till den myndighet som fattat det beslut du vill överklaga.
- Om du tycker att en skola eller förskola inte följer de regler som finns för undervisningen kan du anmäla skolan till Skolinspektionen.
Skolinspektionen har ansvar för att kontrollera att skolor, förskolor, fritidshem och vuxenutbildning fungerar som de ska och att eventuella brister åtgärdas.