Europakonventionen och EU-rätt
Det kan finnas större möjlighet att använda Funktionsrättskonventionen vid tolkning av svensk rätt om man använder Europakonventionen eller EU-rätten, som är en del av svensk rätt. Europakonventionen trädde i kraft som lag i Sverige i januari 1995.
Europakonventionen
Europakonventionen gäller som lag i Sverige (SFS 1994:1219). Europakonventionen ska alltså tillämpas som lag. Annan svensk lag kan för att uppfylla detta krav tolkas ”konventionskonformt” mot Europakonventionens krav. Det har skett vid ett flertal tillfällen.
Var kommer då Funktionsrättskonventionen in i bilden? Jo, genom just konventionskonform tolkning. Europadomstolen har nämligen i flera avgöranden tolkat Europakonventionen konventionskonformt med Funktionsrättskonventionen. Europadomstolen kan alltså ta hänsyn till Funktionsrättskonventionen när man tillämpar Europakonventionen.
EU-rätt
Både Europakonventionen och Funktionsrättskonventionen är en del av EU-rätten, som gäller i Sverige. EU-rätten har till och med företräde framför annan svensk rätt. Sveriges myndigheter och domstolar är skyldiga att ta hänsyn till, och följa, EU-domstolens tolkningar av EU-rätten.
Det här gör det möjligt att åberopa Funktionsrättskonventionen som tolkningsunderlag, varje gång det handlar om en fråga som regleras av EU-rätt. Sekundär EU-rätt har av EU-domstolen vid flera tillfällen tolkats i ljuset av Funktionsrättskonventionen. I dessa fall har det rört sig om direktiv som har tolkats konventionskonformt mot Funktionsrättskonventionen.
Det går också alltid att tillämpa EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna när EU-rätten tillämpas. Stadgan lyfter specifikt rättigheter för personer med funktionsnedsättning i artikel 21 om icke-diskriminering och artikel 26 om rätt för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta det sociala skyddsnätet. EU-stadgan får inte tolkas på ett sätt så att den försämrar det skydd som ges av Funktionsrättskonventionen.