Ett exempel: Så här kan du arbeta med mallarna
Johanna bor i en bostad med särskild service enligt LSS, en gruppbostad. Hon har bott där under många års tid, trivs och vill bo kvar. Gruppbostaden är hennes hem.
Kommunen hör en dag av sig och vill kolla hur Johanna har det i sin bostad. En handläggare från kommunen kommer några veckor senare på besök hos Johanna. Handläggaren frågar Johanna vad hon tycker om sin bostad och hur hon skulle känna inför att flytta till en annan gruppbostad. Kommunen vill ändra verksamheten i den bostad där hon bor. Johanna är tydlig med att hon inte vill flytta utan vill bo kvar i sitt hem.
Kommunen påbörjar efter besöket en utredning om förutsättningarna för att flytta Johanna till en annan gruppbostad.
Beslutet
Efter en tid får Johanna ett beslut om att hon ska flytta till en annan gruppbostad inom kommunen.
I beslutet anges som motivering att kommunen behöver lägga om verksamheten i Johannas befintliga boende. Kommunen uppger vidare att det andra boendet kan tillgodose hennes behov och tillförsäkra henne goda levnadsvillkor.
I beslutet står det att det kan överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm inom tre veckor från den dag Johanna fick del av beslutet.
Att överklaga?
Johanna vill överklaga. Hon vill skicka med ett läkarintyg om varför det är viktigt för hennes hälsa och funktionsförmåga att hon får bo kvar.
Johanna får besked om att hon kan få en tid först en månad senare. Johanna hinner inte heller klart i tid med att i överklagandet beskriva varför hon ska få bo kvar.
För lite tid – be om mer tid, anstånd
Johanna bestämmer sig då för att överklaga blankt. för att få mer tid. Johanna skickar in sitt blanka överklagande till kommunen där Johanna anger vilket beslut som överklagas och att hon vill få mer tid. Hon uppger som skäl för det att hon vill lämna in ett läkarintyg och utveckla sin talan.
Kommunen eller Förvaltningsrätten hör av sig och meddelar att Johanna får tre veckors anstånd.
Komplettering
Johanna får läkarintyget. Hon berättar för domstolen varför hon ska få bo kvar.
Johanna berättar vad hon vill, sitt yrkande, under rubriken Yrkande. Hon yrkar att förvaltningsrätten ska ändra kommunens beslut och låta henne bo kvar i sin nuvarande bostad.
Johanna berättar också varför hon ska få rätt. Hon uppger i kompletteringen de rättsliga grunderna, under rubriken Grunder. Alltså vilka rättsliga skäl det finns för förvaltningsrätten att göra som hon vill. Johanna uppger flera grunder:
- Det strider mot LSS § 7 att flytta Johanna då hon inte kommer att uppnå goda levnadsvillkor i den nya bostaden. Hon kommer inte heller att få sina behov tillgodosedda.
- Johanna har rätt till respekt för sitt hem enligt Europakonventionen artikel 8. Att flytta hen utgör ett intrång i denna rättighet som inte är proportionerligt och därför resulterar i en kränkning av hennes rättigheter.
- En tolkning av LSS § 7, såväl som §§ 5-6, utifrån Funktionsrättskonventionen artikel 19 stärker Johannas rätt till det stöd hon behöver för att så långt möjligt kunna leva som andra.
- Artikel 8 Europakonventionen ska tolkas utifrån artikel 19 Funktionsrättskonventionen. En sådan tolkning stärker Johannas rätt att få det stöd hon behöver för att kunna åtnjuta rätten till respekt för sitt hem.
Johanna berättar vidare för förvaltningsrätten vilka fakta som finns i ärendet. Alltså hur det ligger till. Sådan fakta kallas sakomständigheter. Detta berättar Johanna om under Omständigheter. Johanna berättar bland annat att hon har bott mycket länge i sin bostad, att hen känner personalen väl och har förtroende för dem. Johanna skriver vidare att hennes funktionsnedsättning innebär att hon har mycket svårt att flytta. Hon förklarar även varför funktionsnedsättningen medför att hon har svårt att flytta. Johanna bifogar ett läkarintyg för att visa att de fakta hon berättar för förvaltningsrätten om faktiskt stämmer.
När Johanna har berättat om grunderna och fakta argumenterar hon lite mer för varför hon ska få rätt. Detta gör hon under rubriken Utveckling av talan. Där använder sig Johanna av rättsfall, det vill säga gamla domstolsavgöranden, helst från Högsta förvaltningsdomstolen. Hon använder sig också av förarbeten, handböcker, och myndighetens vägledningar.
Johanna har som grund även tagit med Europakonventionen och en konventionskonform tolkning av Europakonventionen och LSS utifrån Funktionsrättskonventionen. Här under Utveckling av talan lägger Johanna därför in mallarna för att ta med internationell rätt i sitt överklagande. Hon går också in i Funktionsrättsguiden och läser på om artikel 19 och vad den innebär. Där kan Johanna också bland annat läsa att Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har skrivit en allmän kommentar om artikel 19. En allmän kommentar är ungefär som en vägledning i vad en artikel innebär. Johanna läser den allmänna kommentaren och lägger in några stycken som hon tycker hjälper henne i sitt överklagande. Johanna förklarar också varför dessa stycken ur den allmänna kommentaren stärker hennes rätt att få bo kvar.
Johanna skickar sin komplettering direkt till förvaltningsrätten.
Skriftväxlingen
Kommunen tycker inte att förvaltningsrätten ska göra som Johanna vill. Kommunen skriver till förvaltningsrätten, yttrar sig, och förklarar varför hon ska flytta. Förvaltningsrätten hör i sin tur av sig till Johanna och säger att hon får svara på det kommunen säger.
Domen
Förvaltningsrätten meddelar dom, det vill säga bestämmer vad som ska gälla. Förvaltningsrätten tycker att kommunen har rätt att flytta Johanna. Hon får alltså avslag på sitt överklagande.
Som skäl för detta anför förvaltningsrätten att kommunens boende får anses kunna tillgodose Johannas behov och tillförsäkra henne goda levnadsvillkor. Förvaltningsrätten skriver även att kommunens beslut inte bryter mot vare sig Europakonventionen eller någon annan internationell rätt.
Att överklaga till högre instans
Johanna är inte nöjd med förvaltningsrätten och bestämmer sig därför för att överklaga till kammarrätten. Hon använder sig av mallen för att överklaga till högre instans. Denna mall kan användas både för att överklaga till kammarrätt och till Högsta förvaltningsdomstolen.
Johanna bestämmer sig för att skaffa fram fler medicinska intyg för att bättre kunna visa för kammarrätten vad en flytt skulle innebära för henne.
Överklagandet
När Johanna nu ska överklaga till kammarrätten måste hon berätta för domstolen varför den ska pröva hennes överklagande. Det räcker alltså inte att överklaga i sig. Att be domstolen att pröva ens överklagande kallas för att begära prövningstillstånd. I andra instans, alltså kammarrätt, finns det fyra grunder för prövningstillstånd.
Johanna anger tre av fyra grunder för att kammarrätten ska pröva överklagandet under Skäl för Kammarrätten att meddela prövningstillstånd:
- Kammarrätten bör meddela prövningstillstånd eftersom förvaltningsrätten felaktigt har gjort bedömningen att hens behov kan tillgodoses i den bostad som kommunen vill flytta hen till – ändringsdispens.
- Kammarrätten bör meddela prövningstillstånd eftersom förvaltningsrätten inte har motiverat sin bedömning att kommunens beslut inte strider mot Europakonventionen eller annan internationell rätt. Det går inte utan en sådan prövning att avgöra om förvaltningsrätten har gjort fel eller inte – granskningsdispens.
- Kammarrätten bör meddela prövningstillstånd eftersom det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att kammarrätten prövar huruvida Europakonventionen och annan internationell rätt påverkar X rätt att bo kvar i sin bostad – prejudikatsdispens. (med av vikt för ledningen av rättstillämpningen menas att det behövs en dom som klargör vad som gäller)
I övrigt skriver Johanna i sitt överklagande vad hon vill att kammarrätten ska göra, sitt yrkande. Detta är oftast detsamma som i förvaltningsrätten.
Johanna skriver även vilka grunder han för att kammarrätten ska göra som hen vill. Dessa kan vara desamma som i förvaltningsrätten. Det är dock vanligt att den som överklagar justerar sina grunder något. Det kan handla om att man har hittat en ny bestämmelse eller ett rättsfall som talar för ens sak.
Johanna återger även fakta i ärendet, sakomständigheterna, omständigheterna. Om inget har ändrats och hen tycker att det som hen redan har skrivit till förvaltningsrätten kan Johanna välja att hänvisa till handlingarna i förvaltningsrätten. En sådan skrivning kan se ut på följande sätt:
Johanna hänvisar till den redogörelse för sakomständigheterna som har gjorts i inlagorna till förvaltningsrätten.
Det kan emellertid vara en bra idé att kortfattat ändå sammanfatta de viktigaste fakta i målet. I så fall kan hon istället skriva:
I övrigt hänvisar X till den redogörelse för sakomständigheterna som har gjorts i inlagorna till förvaltningsrätten.
Om bevisningen är densamma är det bara att hänvisa till redan åberopad bevisning. I Xs fall har hen däremot ett par nya intyg. Då måste X skriva upp dem och åberopa dem. Hen bör också klargöra att även redan inskickad bevisning åberopas.
Såhär i kammarrätten vill X verkligen vässa sin argumentation och försöka få domstolen att förstå vikten av att hen får bo kvar. X bättrar därför på sin Utveckling av talan. X justerar den något utifrån grunderna som hen har ändrat lite grand. X trycker även på betydelsen av de nya intygen och utvecklar sitt rättsliga resonemang. X hänvisar även till tidigare inlagor i förvaltningsrätten men upprepar det viktigaste från dessa i sitt överklagande till kammarrätten.
När X är klar skickar hen in sitt överklagande till förvaltningsrätten