Personligt stöd

Alla personer med funktionsnedsättning ska ges förutsättningar att leva ett oberoende liv. Därför har alla personer med funktionsnedsättning har rätt till det stöd som behövs för att de ska kunna vara fullt delaktiga och inkluderade i samhället och kunna välja vem de vill bo med. 

Det framgår av Funktionsrättskonventionens 19:e artikel. En av de stödformer som nämns är personlig assistans. Men det kan även handla om olika typer av stöd i hemmet, ledsagning och avlösning för föräldrar till barn med funktionsnedsättning.  

Artikel 19 ska läsas tillsammans med konventionens andra rättigheter och med de allmänna principerna. När man gör detta framgår det att personer med funktionsnedsättning har rätt till ett oberoende, fullt delaktigt och inkluderat liv i ett samhälle som respekterar funktionsnedsättningar som en del av den mänskliga mångfalden.

Personer med funktionsnedsättning ska på lika villkor som andra ska ha möjlighet till delaktighet och inkludering i arbetsmarknad, utbildning, kultur och fritid, politik och offentliga uppdrag; och till det stöd som behövs för att uppnå det.

Vart vänder jag mig för att överklaga?

De flesta stödformer som handlar om personligt stöd – till exempel personlig assistans, ledsagning och kontaktperson – regleras i svensk lagstiftning av Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS.

Frågor om God man och förvaltarskap regleras däremot i Föräldrabalken.

  • De flesta beslut som gäller förmåner, ersättningar eller insatser av olika slag överklagas till en förvaltningsdomstol. Det gäller exempelvis beslut som gäller personlig assistans. Första instans är Förvaltningsrätten. Beslut i Förvaltningsrätten kan överklagas till Kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen.

  • Beslut som handlar om god man och förvaltare överklagas däremot till tingsrätten.


I Funktionsrättskonventionen fastslår FN:s övervakningskommitté att ingen person får vägras utbildning på grund av en funktionsnedsättning. Alla elever, även elever med funktionsnedsättning, ska få det stöd de behöver för att kunna utveckla sina akademiska, mentala och sociala färdigheter så långt som möjligt. Utbildning ska syfta till att elever ska nå sin fulla potential, utveckling av självkänsla och värdighet. Utbildningssystemet ska utformas på ett sätt som utgår från att elever lär sig på olika sätt, med tillgängliga miljöer och lämpligt stöd.

FN-kommittén betonar att utbildning är en förutsättning för ekonomisk och social inkludering i samhället, men även för att nå delaktighet. 

I en allmän kommentar om rätten till en inkluderande utbildning betonar övervakningskommittén vid upprepade tillfällen att artikel 24 berättigar alla personer med funktionsnedsättning till en inkluderande utbildning. 

Av den allmänna kommentaren framgår alltså att övervakningskommittén vill se ett enhetligt skolsystem – särskola och andra åtskiljande skolformer för personer med funktionsnedsättning är inte accepterade enligt övervakningskommittén.

Rätten till en inkluderande utbildning är en rättighet som ska uppfyllas ”gradvis”, vilket innebär att staten och dess myndigheter ska jobba så snabbt och effektivt som möjligt för att uppfylla denna rättighet.

Artiklar att hålla koll på:

Artikel 24 – Utbildning

Enligt Funktionsrättskonventionens 24:e artikel har alla personer med funktionsnedsättning rätt till en grundskoleutbildning och gymnasieutbildning av god kvalitet inom det allmänna utbildningssystemet. Elever med funktionsnedsättning får inte klumpas ihop och åtskiljas från elever utan funktionsnedsättning.

Det här innebär bland annat att det svenska skolsystemet, med en särskola vid sidan av den ordinarie skolan, inte följer Funktionsrättskonventionen. 

Artikel 9 – Tillgänglighet

Både skolan, den pedagogiska miljön och kommunikationen i skolan ska vara tillgänglig. Med tillgänglighet avses vad som framkommer i den allmänna kommentaren till artikel 9. Där framhävs särskilt att skolan ska vara universellt utformad och att inga nya skolor får byggas otillgängliga. Skolmaterial ska tillhandahållas i tillgängliga format.

Artikel 3 – Allmänna principer

Rätten till en inkluderande utbildning ska uppfyllas på ett sätt som fullt ut överensstämmer med de allmänna principerna i artikel 3.

Vilka rättigheter ger Funktionsrättskonventionen?

  • Utbildningssystemet ska kunna erbjuda ett individualiserat stöd och höga förväntningar ska ställas på elever med funktionsnedsättning.

  • Elever med funktionsnedsättning ska undervisas i ordinarie klasser.

  • Elever och studenter ska få skälig anpassning och en jämlik bedömning när det kommer till prov och tentor. Betyg ska ges på jämlika villkor.

    Skälig anpassning kan innebära en mängd olika åtgärder: andra lokaler, alternativa former för kommunikation, anteckningshjälp, tolk, längre skrivtid vid examination, andra former av examination, tystare klassrum med mera. Vad som är skäligt ska bedömas mot bakgrund av anpassningens relevans och effektivitet och hur väl denna motverkar diskriminering.

  • Elever med funktionsnedsättning har rätt till personligt stöd. Det kan vara en elevassistent eller specialpedagog. En individuell inlärningsplan ska tas fram.

  • Elever med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att delta i lek, rekreation, skolutflykter, idrottsdagar och annan idrott på lika villkor som andra.

  • Elever ska få stöd för en effektiv övergång från skola till högre utbildning, yrkesutbildning och jobb

  • En tillgänglig grundskoleutbildning av god kvalitet är en omedelbar skyldighet för Sverige

  • Kommunikationshjälpmedel och teknologi ska tillhandahållas. Punktskrift, teckenspråk och alternativa kommunikationssätt ska läras ut. Blinda, döva eller dövblinda elever ska undervisas i miljöer som maximerar personlig, akademisk och social utveckling. Det ska ges stöd och resurser ska skjutas till. 
  • Elever med funktionsnedsättning ska kunna välja att få sin undervisning i två- eller flerspråkiga skolor från lärare som har dessa språk som sina modersmål. Elever som har en hörselskada eller är döva ska kunna få sin utbildning i teckenspråkiga lärmiljöer.

  • Elever med funktionsnedsättning ska kunna gå i skola i det samhälle där de bor, det ska finnas säker och trygg transport till skolan, alternativt undervisning tillgänglig genom IKT. IT bör dock inte ersätta fysisk skolgång.

  • Alla former av diskriminering ska motverkas och förhindras, inklusive sådan diskriminering som kan förekomma på grund av kopplingar till en elev med funktionsnedsättning, det vill säga diskriminering på grund av association/sammankoppling.

  • Alternativa examinations- och undervisningsformer ska användas för att möta behoven hos alla elever med funktionsnedsättning.

Vilka svenska lagar är det som gäller?

Den svenska lagstiftning som gäller inom skola och utbildning är i första hand Skollagen. Här formuleras rättigheter och skyldigheter för barn, elever och vårdnadshavare. Skolverket har tagit fram juridiska guider för den som vill veta mer om gällande bestämmelser inom skolområdet.

Länk: Skolverkets information om rätten till extra anpassningar och särskilt stöd

Vart vänder jag mig för att överklaga?

  • Beslut som berör skolan kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämndPå överklagandenämndens hemsida finns överskådlig information om hur du ska göra. Kom ihåg att du ska skicka in överklagan till den myndighet som fattat det beslut du vill överklaga.

  • Om du tycker att en skola eller förskola inte följer de regler som finns för undervisningen kan du anmäla skolan till Skolinspektionen.
    Skolinspektionen har ansvar för att kontrollera att skolor, förskolor, fritidshem och vuxenutbildning fungerar som de ska och att eventuella brister åtgärdas.

Länkar till mer information