Att överklaga

Att överklaga

Illustration - Att överklaga

Många myndighetsbeslut går att överklaga, men inte alla.

Om ett myndighetsbeslutet går att överklaga ska myndigheten meddela detta i beslutet och även berätta hur överklagan av beslutet går till.

De flesta beslut som gäller förmåner, ersättningar eller insatser av olika slag överklagas till en förvaltningsdomstol. Första instans är förvaltningsrätt. Beslut i förvaltningsrätt kan överklagas till Kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen. För att Kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen ska pröva ditt överklagande krävs oftast prövningstillstånd.

Vissa typer av beslut, exempelvis beslut som gäller särskilt stöd i skolan, överklagas istället till Skolväsendets överklagandenämnd.

Ett annat undantag är beslut som handlar om god man och förvaltare. Sådana beslut hanteras av tingsrätten.  

Du kan också först välja att begära omprövning av myndighetens beslut

Det går inte att överklaga alla beslut. Europakonventionen säger att beslut som handlar om civila och medborgerliga rättigheter alltid ska kunna överklagas, men svensk rätt följer inte alltid konventionen i det här avseendet. Sverige har vid upprepade tillfällen fällts i Europadomstolen för att beslut inte har varit möjliga att överklaga.

Begära omprövning av myndighetens beslut

Om du får ett beslut som du tycker är dåligt kan du oftast överklaga beslutet. Om ett beslut inte kan överklagas kan du ändå begära omprövning.

Om du överklagar ett beslut från en kommun kommer kommunen oftast på eget initiativ att ompröva beslutet, innan det skickas vidare till en domstol. När det gäller beslut från Försäkringskassan måste du däremot lämna in en begäran om omprövning innan du överklagar till förvaltningsdomstolen. 

OBS! Om du först vill prova med att begära omprövning innan du överklagar, måste du se till att sedan överklaga innan tiden du har på dig att överklaga löper ut. Det är den ursprungliga tiden du har på dig för överklagan som gäller.

 

Vad ska överklagan innehålla?

Ett överklagande till förvaltningsrätten måste vara skriftligt. Det här ska finnas med i ett överklagande:

  • Namn
  • Personnummer
  • Adress, till hemmet och till arbetet. Om du har en annan adress dit du vill att domstolen ska skicka handlingar ska du ange denna också.
  • Telefonnummer, mobilnummer, telefonnummer till arbetsplats
  • E-postadress

Har du God man, förvaltare eller ombud?

Om du har en vårdnadshavare, god man eller förvaltare som hjälper dig att överklaga ska ovanstående uppgifter lämnas även för denne.

Om du har ett ombud, det vill säga någon som inte är vårdnadshavare, god man eller förvaltare, ska följande uppgifter lämnas:

  • Namn
  • Adress
  • E-postadress
  • Telefonnummer till arbetsplatsen och mobilnummer

Om du har en god man eller förvaltare som företräder dig bör du skicka med ett bevis om ställföreträdarskap.

Om du har ett ombud är det bra att skicka med en fullmakt. Du behöver dock inte göra det om inte domstolen begär en sådan.

Ett ombud ska på begäran av domstolen skicka in en fullmakt. 
En fullmakt är en handling som visar att du har gett ombudet tillstånd att föra din talan.

Om någon av dessa uppgifter ändras under processens gång måste du anmäla detta till domstolen så fort som möjligt.

 

OBS! Även om du inte behöver skriva under eller skicka med fullmakt kan det vara bra att ändå göra det.

Vi rekommenderar att du skriver under överklagandet (på en gång om du har möjlighet) och även skickar med fullmakt om du har ett ombud. Om du har ett ombud eller ställföreträdare är det dessutom denne som oftast skriver under överklagandet.

Du kan skicka med e-post

Överklagandet behöver inte vara undertecknat av dig. Du kan alltså skicka in det via e-post. Om domstolen vill ha en underskrift kommer den att höra av sig till dig. Om du har möjlighet är det emellertid lika bra att skriva under överklagandet på en gång.

Berätta vad du vill och varför!

I ditt överklagande ska du svara på tre viktiga frågor:

  • Vilket beslut vill du överklaga?
  • Hur vill du att domstolen ska ändra beslutet?
  • Varför ska domstolen ändra beslutet?

Glöm inte bevisningen!

Har du några bevis för att du bör få som du vill? 
Sådan bevisning kan till exempel vara ett läkarintyg. Har du ett sånt bevis ska du ge det till domstolen. Du ska också berätta vad det är du vill bevisa med varje bevis.

Exempel: 
Du ger in ett läkarintyg för att visa att du är sjuk och därför behöver vara sjukskriven.

Du kan också komma in med mer bevisning. Om du vill att domstolen ska vänta med att fatta sitt beslut till dess att du har kunnat komma in med handlingar eller argumentation kan du begära anstånd.

Rangordna vad du vill att domstolen ska göra!

När du skriver hur du vill att domstolen ska ändra beslutet kan du ha med flera alternativ, men du kan inte begära mer än du gjorde i din ansökan till myndigheten. När du överklagar skriver du in vad du vill att domstolen ska göra under rubriken Yrkande.

Du kan exempelvis i första hand kräva att beslutet ändras så att du får allt vad du har ansökt om.

Du kan sedan i andra hand exempelvis kräva att domstolen skickar tillbaka ditt ärende till den myndighet som har fattat beslutet för att den ska pröva ärendet på nytt (återförvisning).

Fördjupning:

Länk: Mer om bevisning

 

Mallar du kan använda när du överklagar

Vi har tagit fram mallar som gör det lättare för dig att överklaga. I mallarna finns instruktioner och vi har också gjort några exempel för att illustrera hur du kan skriva.

Hur bråttom är det att överklaga?

Du har alltid en viss tid på dig att göra en överklagan. Normalt handlar det om tre veckor, men för beslut fattade av Försäkringskassan är den så kallade överklagandefristen oftast två månader.

Hör av dig till myndigheten om det inte tydligt framgår av beslutet hur lång tid du har på dig att överklaga!

Hur beräknas tidsfristen?

En tidsfrist på en vecka kan beräknas på två olika sätt. Om du får del av en handling på en onsdag kommer tidsfristen att löpa ut nästa onsdag. Om du istället får del av handlingen på en lördag kommer fristen att löpa ut nästföljande måndag. Detta innebär att om sista dagen för tidsfristen inte är en vardag går fristen istället ut nästkommande vardag.

Handlingar som du skickar in till domstolen behöver inte vara undertecknade. Om domstolen vill ha en underskrift hör den av sig till dig. Om du då inte kommer in med en undertecknad handling kan domstolen låta bli att bry sig om just den handlingen.

Om du inte hinner få klart ett överklagande inom tidsfristen kan du skicka in ett blankt överklagande. Det betyder att du skriver ett överklagande som uppfyller de formella kraven för ett överklagande men där du i bara berättar vilket beslut du vill överklaga.

Skriv även att du begär anstånd för att förklara hur och varför du vill att domstolen ska ändra beslutet, samt eventuellt komma in med bevisning.